Projektor Utbildning

Varje år utser Gripsholmsföreningen årets hedersporträtt. Detta porträtt läggs till Statens porträttsamling. Detta är världens äldsta nationella porträttgalleri och omfattar över 4000 verk från 1500-talet och framöver. I år är det Thomas Wågströms porträtt av IKEA:s grundare Ingvar Kamprad som läggs till samlingen. Läs mer om årets hedersporträtt här.

Projektor har framställt bilden. Tillsammans med Thomas Wågström valde vi att göra bilden på ett papper från Canson, Baryta Photographique. Thomas ville ha ett papper med med neutral vithet och mycket god svärta. Samtidigt var det också viktigt att välja ett papper som har en garanterad god hållbarhet. Kombinationen av detta papper och det pigmentbläck som vi använder ger svartvita bilder med en hållbarhet på 100-tals år.

Det finns några, inte många, saker som vi tycker är oumbärliga i digital bildproduktion:
En bra och korrekt kalibrerad bildskärm, de bästa skrivarna med en RIP, precisa skrivarprofiler, rätt betraktningsljus (Solux) och gott kaffe. Mer behövs inte. Tills nu.

Kort beskrivning: Papper på rulle, framförallt de lite tjockare 250-350g, har en tendens att när de väl är upprullade på fabriken, så bibehålls formen för evigt. Dvs de är “krumma” i stället för plana. Vi har provat allt för hitta en lösning; tyngder, motrulla, bara printa på ark(finns inte i större storlekar), svurit och förstört många utskrifter. Då hittade vi äntligen en D-Roller !!

Införskaffad från Shadesofpaper i New Jersey, är denna konstruktion lika enkel som genial. Ett speciellt plast-material, som strävar motvals, är fäst på en metallstång. Och kan så att säga inte rulla upp sig själv.
Placera printen med ett skyddspapper, rulla ihop, vänta några sekunder, rulla upp, och papperets rullriktning är borta!

Pehr Vilhelm Berggren, son till en målargesäll och hans hustru som födde tretton barn, kom till världen i ett kolerahärjat och fattigt Stockholm i mars 1835 – ungefär samtidigt med att de första fotografierna såg mörkrummets ljus – och dog i Konstantinopel 1920.
Han blev en äventyrare. Som tjugo-årig snickargesäll satte han av på något slags gesällvandring genom Europa, men redan i Berlin fick han ärva en kvinnlig fotograf som fattat tycke för honom men hastigt avled. Han sålde hennes ateljé men behöll hennes kamera och drog med den vidare. Dresden, Ljubljana, Bukarest, Odessa. På väg mot Marseille gick han våren 1866 i land i Konstantinopel, elva år efter avresan från Sverige. Här skulle han stanna resten av sitt liv.

Han etablerade sin fotoateljé vid den eleganta huvudgatan Grand Rue de Pera, blev listad i Baedeckers och var snart en fotograf på modet. Han förfranskade sitt förnamn till Guillaume men behöll efternamnet.
Guillaume Berggren upplevde i Konstantinopel den stora branden 1870 när hela trästaden Pera förstördes och sedan återuppbyggdes i sten.
Under merparten av Berggrens liv här heter sultanen Abdulhamid II (1876–1909), som sålde ut Turkiet till europeiska intressenter och med sitt vanstyre, där ett vitt förgrenat spionsystem och censur var de viktigaste verktygen, gav upphov till den ungturkiska revoltrörelsen.

Han såg tillkomsten av den första europeiska tunnelbanan, och fotograferade Orientexpressens öppnande år 1883, liksom invigningen av det legendariska hotellet Pera Palas 1892. Han dog i fattigdom. Turisterna hade börjat köpa sina egna kameror och behövde inte längre köpa gamla fotografier. Det gick så långt att han sålde glasnegativ till trädgårdsmästare, som använde dem till växthustak. Men tyska ambassaden räddade större delen av negativen genom att köpa in dem år 1916.

Idag finns en stor samling av Berggrens albuminsilverfotografier på Moderna Museet. Vi har tillsammans med museets fotoexperter tagit fram en serie på 14 st reproduktioner av Berggrens original.
Som snart hängs upp, ramade och glasade, på Svenska Generalkonsulatet i Istanbul. Det svenska palatset i Istanbul är Sveriges äldsta statliga egendom utomlands. Tomten i Beyoglu (gamla Pera) inköptes 1757.

Albin Dahlström på MM har med en Hasselblad H4D och 120mm macro, reprofotograferat.
Konservator Håkan Pettersson och intendent Anna Tellgren var med och bedömde det färdiga resultatet.
Reproduktionerna är pigmentutskrifter på Canson Baryta Photographique.
(Källor: Bl a Leif Wigh och Britta Ramklint / Populär Historia.)

En av de stora fördelarna med bläckstråletekniken, är att det faktiskt går att skriva ut på nästan vilket material som helst. Och vi är alltid nyfikna på utforska gränserna.

Det finns några kriterier som bör uppfyllas för att det ska kunna fungera.
1. Materialet kan inte vara tjockare än ca 1,5 mm. För tunna media, tejpas de upp på ett bärande material.
2. Skrivaren ska helst ha en rak pappersbana.
3. Materialet bör vara bestruket för bläckstråle, inkjet coated. Kan också appliceras manuellt med t ex InkAid eller Golden Digital Grounds.

Senaste tillskotten i vårt “testbibliotek” är metall, japanska papper och film för ljuslådor.
Metallen kommer ifrån Booksmart Studios i Rochester och finns som slät eller borstad aluminium och guldaktig.
Det vackra Washipapperet från Awagami Factory i Tokushima, heter Unryu 55 gram. Tillverkat av mullbärsfiber och hampa. Syrafritt.
Jeff Wall’s jättelika fotografier i ljuslådor har länge fascinerat konstpubliken, och det är lite märkligt att inte fler använder sig av denna eleganta lösning. En orsak är väl kopplingen till reklamtavlor och dess estetik. Den nya LED-tekniken gör att en ljuslåda idag kan byggas mycket tunn, ner till 15 mm tjockklek, men med väldigt jämnt ljus och extremt energisnåla. Men kanske fortfarande en aning för dyra; ca 2.500 kr för en 50×70 cm. Filmer med gott resultat på våra skrivare är Epson DisplayTrans Backlight och BackLit UV från RTW.